Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för Scandinavian Credit Fund I AB (publ), 559008–0627, med säte i Stockholm får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari 2024 – 31 december 2024.

Företaget är helägt dotterföretag till Finserve Holding AB, org nr 559000–6556 med säte i Stockholm.

ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN

Scandinavian Credit Fund I AB bedriver utlåning till företag samt handel med värdepapper. Bolaget är en alternativ investeringsfond i enlighet med lagen (2013:561) om alternativa investeringsfonder och förvaltas av Finserve Nordic AB, som bland annat har beviljats tillstånd från Finansinspektionen att förvalta alternativa investeringsfonder enligt lagen (2013:561) om alternativa investeringsfonder. Tillstånd till fondverksamhet enligt LAIF beviljades 2015-12-18, tillstånd Fondstrategi för andra strategier beviljades 2016-12-16 samt marknadsföringstillstånd till icke-professionella kunder i Sverige beviljades 2016-12-16.

Verksamhetsinriktningen är direktlån till företag, samt förvaltning av fondandelar, derivat, obligationer, inlåning till kreditinstitut samt andra räntebärande värdepapper. Bolagets huvudvaluta är svenska kronor. Bolagets mål är att ha en bra riskspridning i portföljen. Det gäller för branscher, löptid, geografisk spridning och inte minst säkerheter.

Verksamheten finansieras genom kapital från ägaren samt genom upptagande av vinstandelslån från privatpersoner, företag och institutionella investerare. Vinstdelning till förmån för innehavare av vinstandelslån i bolaget sker i svenska kronor.

Fonden har under året bytt förvaltare. Ny förvaltare för att ta hand om avvecklingen är Mats Johansson.

RESULTAT OCH STÄLLNING

Fonden fick på grund av stora uttag stänga i maj 2023. Strax innan utbrottet av Covid-19 var fonden som störst och det förvaltade kapitalet uppgick då till närmare 5 Mdr. Stora uttag i samband med utbrottet av Covid-19 samt ytterligare uttag under slutet av 2022 och 2023 resulterade i att fondens förvaltare, Finserve Nordic, konstaterade att det saknades förutsättningar att driva fonden vidare och beslutade tillsammans med bolagets styrelse att avveckla verksamheten under ordnade former.

Återbetalningar till fondens investerare sker pro rata till de som äger andelar i fonden på avstämningsdagen vid respektive betalningstillfälle. Utbetalningarna ombesörjs av Euroclear. Avvecklingen förväntades från början att ta upp mot två år men det kommer att ta längre tid innan hela portföljen har kunnat avvecklas. Bolaget kommer att arbeta vidare enligt normala rutiner och publicera NAV varje månad.

Under 2023 återbetalades -618 Mkr till fondens investerare och i december 2024 gjordes en återbetalning om -85 Mkr. Ytterligare återbetalningar av kapital kommer att göras under början av det andra kvartalet 2025 och ambitionen är att kunna göra fler återbetalningar under det andra halvåret 2025. Takten och storleken på de utbetalningar som kommer beror på de underliggande tillgångarnas förfallostruktur och fondens möjlighet att kunna avyttra pantrealiserade tillgångar. Totalt återstår 22 engagemang. Portföljen består både av lån och pantrealiserade tillgångar i form av bolag och fastigheter som tagits över i samband med pantrealisation. Tillgångarna värderas enligt samma principer som fonden har följt sedan starten och finns beskrivna i årsredovisningens notapparat.

Totalt uppgick bruttoavkastningen i portföljen under året till 0,57% (-2,49%) före kreditförluster och kostnader. Vinstandelsränta för perioden har uppgått till -13,34% (-17,02%) efter kostnader och reservering för kreditförluster. Fondens fasta förvaltningsarvode uppgick till 28,4 mkr (39,7 mkr) inget rörligt förvaltningsarvode har utgått under 2024 eller 2023. Minskningen av det fasta förvaltnings-arvodet beror på en lägre snittvolym 2024 jämfört med 2023. Det rörliga arvodet har uteblivit till följd av de nedskrivningar som gjorts för befarande kreditförluster. Fast och rörligt arvode beräknas och regleras månadsvis. Bolaget har ett årsbaserat ”High watermark” som begränsar uttaget av rörligt arvode om villkoren inte uppfylls.

Reservering för befarade kreditförluster har ökat under året och uppgick totalt till -233,1 Mkr (-344,2) Mkr). Lån som konverterats till aktier ingår inte i reserven som enbart avser låneportföljen. Aktierna värderas i stället till verkligt värde. Nedskrivningar under 2024 uppgår netto till -1,2 Mkr (-145,6 Mkr).

Fonden har under 2024 slutat med att valutasäkra de underliggande engagemangen vilket gör att avkastningen framåt påverkas av kronans förändring i förhållande till främst dollar, euro och norska kronor.

Förvaltningsorganisationen har under året fortsatt att arbetat med innehaven i portföljen samt de engagemang som förvaltas i systerbolaget Riddargatan Förvaltning AB. Syftet med övertagandena är att ta tillvara investerarnas intressen. Initialt för att skydda värdet av de fordringar som fonden har och på sikt för att förädla innehaven och få ut bästa möjliga avkastning.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG

Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets utgång fram till och med avgivandet av årsredovisningen.

FÖRVÄNTNINGAR AVSEENDE DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN

Under 2024 har Riksbanken sänkt styrräntan från 4,0% vid årets ingång till 2,5% vid åtets utgång. Inflationen har återgått till en mer önskad nivå och Riksbanken förväntas fortsätta att sänka styrräntan ytterligare något under 2025. Det geopolitiska läget är fortsatt osäkert med ny president i USA och ett krig i Ukraina som pågår allt jämt.

De långsiktiga effekterna på den ekonomiska utvecklingen, börsen och de bolag som fonden investerar i är svår att förutse. Intjäningen i form av ränteintäkter och resultat från avyttring av tillgångar kan komma att påverkas av de underliggande engagemangens förmåga att betala ränta samt värdet på tillgångarna. Fonden lyder under IFRS 9 och justerar värdet på innehaven utifrån specifika företagshändelser i de enskilda bolagen.

SCFI har förutom 2024 och 2023 haft en positiv avkastning. Avkastning totalt sedan start uppgår till 5,83%.

UTVECKLING AV FÖRETAGETS VERKSAMHET, RESULTAT OCH STÄLLNING

FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV FÖRETAGETS VINST ELLER FÖRLUST

Styrelsen föreslår att fritt eget kapital, kronor 0, disponeras enligt följande:

Vad beträffar resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande noter.

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Bolaget har enligt årsredovisningslagens krav 6:e kapitlet 8§ upprättat bolagsstyrningsrapport.

Rapporten finns tillgänglig hos bolaget och distribueras vid förfrågan.

HÅLLBARHETSRAPPORT

Förvaltaren Finserve Nordic anslöt under 2020 bolaget till nätverket PRI, Principles for Responsible investment. Nätverket är fristående men stöds av FN och uppmuntrar investerare till ansvarsfulla investeringar genom att följa de principer som nätverket har utarbetat. Under 2021 antog Finserve Nordic även en ny ESG-policy som omfattar de bolag som förvaltas. Befintliga investeringar är gjorda med beaktande av policyn. Med hänsyn till att fonden är under avveckling och inga nya investeringar är planerade kommer fonden inte att göra någon hållbarhetsrapportering framåt då det krävs en del resurser för att upprätthålla nödvändig standard.

Balansräkning

Balansräkning

Noter

Not 1 Redovisningsprinciper

Årsredovisningen för Scandinavian Credit Fund I AB har upprättats i enlighet med Årsredovisnings-lagen (1995:1554) och Rådet för hållbarhets- finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. RFR 2 anger att företag i sin årsredovisning ska tillämpa International Financial Reporting Standards (IFRS) sådana de antagits av EU, i den utsträckning detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen, samt med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som krävs i förhållande till IFRS.

Redovisningsprinciper överensstämmer med tidigare år.

Godkännande för publicering och föreläggande för bolagsstämman

Denna årsredovisning har godkänts av styrelsen den 28 februari 2025 för fastställande på årsstämma samma dag och därefter lämnats till VD för publicering.

Nya standarder 2024
Inga nya standarder som påverkar verksamheten har trätt i kraft.

Omräkning av utländsk valuta
Alla monetära poster (fordringar och skulder) i utländsk valuta räknas om till balansdagens kurs. Valutavinster redovisas i ränteintäkter och liknande resultatposter och valutaförluster redovisas i räntekostnader och liknande resultatposter.

Klassificering av anläggnings- och omsättningstillgångar i balansräkningen
Till anläggningstillgångar hör lånefordringar och vilka avsikten är att hålla till förfall samt aktier och andelar. Till omsättningstillgångar hör övriga fordringar, kortfristiga placeringar samt bankkonton.

Kassaflödesanalys

Bolagets kassaflödesanalys upprättas enligt den direkta metoden.

Finansiella tillgångar

Redovisning och värdering

Köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen.

Klassificering och efterföljande värdering

Bolaget tillämpar IFRS 9 och klassificerar sina finansiella tillgångar i följande värderingskategorier:

verkligt värde via resultaträkningen, och

upplupet anskaffningsvärde.

Klassificeringskraven för instrument beror på följande (1) bolagets affärsmodell för att förvalta finansiella tillgångar och (2) egenskaperna hos de avtalsenliga kassaflödena från den finansiella tillgången. Utifrån dessa faktorer klassificerar bolaget sina investeringar i skuldinstrument i en av de följande värderingskategorierna:

Upplupet anskaffningsvärde - Tillgångar som innehas i syfte att inkassera avtalsmässiga kassaflöden där endast kassaflöden motsvarar kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Det redovisade värdet justeras för eventuella reserver för förväntade kreditförluster.

Verkligt värde via resultaträkningen - Tillgångar som inte uppfyller kriterierna för att redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde via övrigt totalresultat, redovisas till verkligt värde via resultatet.

En översikt av vilka tillgångar och skulder som klassificeras och värderas enligt ovan framgår av not 2.

Aktier och andelar

Aktier och andelar avser aktier i bolag mot vilka fonden från början har haft lån till. Aktierna har övertagits i samband med pantrealisation för att skydda värdet på fordringarna. De lån som fonden har haft har efter övertagandet konverterats till preferensaktier. Den initiala värderingen av aktierna överensstämmer med den lånefordran som konverterats. Efter konvertering värderas aktierna till verkligt värde och redovisas i resultaträkningen under Verklig värdeförändring aktier.

Värdering sker enligt de på marknaden använda metoder som är praxis beroende på typ av bolag. Dessa metoder inkluderar bland annat värderingar baserade på framtida diskonterade kassaflöden (DCF-värdering) med avkastningskrav anpassat efter BRACE-modellen (ett företagsspecifikt avkastningskrav för mindre onoterade bolag), historiska transaktionsmultiplar som exempelvis fastställt värde vid senaste kapitalanskaffning och multipelvärdering med paralleller till jämförbara bolag. Underlag för värderingen baseras på information från respektive bolag. Värderingen inhämtas från oberoende värderingsfirmor. En samlad bedömning av de värderingar som tas in görs sedan av förvaltarens oberoende värderare som fastställer värderingen. Nya värderingar tas in när behov finns. Innehav i utländsk valuta omvärderas till fondens redovisningsvaluta månadsvis i samband med fastställande av NAV.

Andra långfristiga fordringar

Andra långfristiga fordringar avser direktlån till företag. Lånen värderas initialt till verkligt värde. Transaktionskostnader hänförliga till finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via resultatet kostnadsförs direkt i resultaträkningen. Direkt efter det första redovisningstillfället redovisas en reserv för förväntade kreditförluster för tillgångar som i efterföljande redovisning redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

Upplupet anskaffningsvärde och effektivränta

Upplupet anskaffningsvärde är det belopp till vilket den finansiella tillgången värderas vid första redovisningstillfället minus återbetalningar, plus eller minus ackumulerade periodiseringar vid användning av effektivräntemetoden på eventuell skillnad mellan det ursprungliga beloppet och beloppet på förfallodagen och, för finansiella tillgångar, justerat med hänsyn tagen till en eventuell förlustreserv.

Effektivräntan är den ränta som exakt diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under den förväntade löptiden för den finansiella tillgången, till redovisat bruttovärde för en finansiell tillgång (dvs. dess upplupna anskaffningsvärde före eventuell förlustreserv) Förväntade kreditförluster beaktas inte i beräkningen av effektivräntan.

Ränteintäkter

Ränteintäkter beräknas genom att tillämpa effektivräntan på de finansiella tillgångarna. Om de finansiella tillgångarna är kreditförsämrade (befinner sig i kategori 3) ska ränteintäkterna beräknas genom att tillämpa effektivräntan på tillgångarnas upplupna anskaffningsvärde.

Förväntade kreditförluster

Bolaget bedömer på en framåtblickande basis de förväntade kreditförlusterna (ECL) som förknippas med de finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde, och för den exponering som uppkommer genom låneåtaganden. I modellen för förväntade kreditförluster värderas reserven baserat på den estimerade risken vid beräkningstillfället, huruvida en signifikant ökning i kreditrisk har inträffat sedan första redovisningstillfället, förväntade framtida värdet av säkerheter och bedömd makroekonomisk utveckling som påverkar företagen på den marknad de verkar, även om ingen faktisk förlusthändelse har inträffat. Vidare använder sig bolaget i första hand av extern information. Informationen består av tidigare händelser, nuvarande omständigheter och rimliga verifierbara prognoser av framtida ekonomiska förhållanden gjorda avett antal externa aktörer som ex DNB, Bloomberg, Pareto, ABG, Konjunkturinstitutet, Riksbanken och Teknikföretagen för att nämna några som skulle kunna påverka förväntade framtida kassaflöden. Vid beräkningen av de förväntade kreditförlusterna tas hänsyn till både tillgångsspecifika och makroekonomiska faktorer och avspeglar bolagets förväntningar om dessa.

Fonden har gjort en expertbaserad bedömning för att identifiera koppling mellan makroekonomiska variabler och de förväntade kreditförlusterna. Tre scenarier har tagits fram, Bas, Positiv och Negativ.

Bolaget beräknar reserveringsbehovet för förväntade kreditförluster utifrån exponering vid fallissemang, EAD, för varje enskild kredit. I EAD inkluderas lånebeloppet, obetald ränta samt kostnader för lösgörande av säkerheten. Exponeringen minskas med ett justerat värde för de säkerheter som finns för respektive kredit och får på så sätt fram förväntad förlust vid fallissemang, LGD. Den förväntade förlusten multipliceras därefter med sannolikheten för en faktisk kredithändelse, PD, vilket ger reserveringsbehovet för kreditens förväntade förlust, ECL.

De säkerheter som bolaget kan erhålla i samband med kreditgivningen kan utgöras av pantbrev i fastigheter, aktier i noterade och onoterade bolag, fakturafordringar, garantier från ägare mm. Det bedömda värdet av säkerheterna reduceras enlig en intern modell med mellan 80% ner till 20% beroende på vilken typ av säkerhet som erhålls.

Det justerade säkerhetsvärdet används i modellen för att beräkna LGD. Oavsett om det justerade säkerhetsvärdet överstiger exponeringen, EAD, så beräknas LGD alltid som minst 12% av EAD. Det gör att reservering enligt modellen alltid görs även om det justerade säkerhetsvärdet överstiger eller är lika med exponeringen.

Den förväntade förlusten, LGD, enligt ovan multipliceras med sannolikheten för en faktisk kredithändelse. Bolaget använder en skala som kombinerar sannolikheten för default utifrån UC samt Standard & Poors PD (probability of default) skala. UCs riskklasser visar på sannolikheten för att ett bolag ska hamna på obestånd (konkurs, utmätning eller rekonstruktion) inom ett år. UC har 5 riskklasser där 1 har högsta risk och 5 lägsta risk. Bolaget gör på motsvarande sätt en intern kreditbedömning enligt motsvarande skala som bygger på fyra olika parametrar, kreditbetyg från extern part (UC eller motsvarande), historik och kompetens, risk för finansiella påfrestningar och finansiell motståndskraft. Parametrarna vägs samman och ger ett kreditbetyg 1-5. Kreditbetyget jämförs med UCs ranking vid bestämmandet av sannolikheten för en faktisk kredithändelse. S&P bygger på statistik från onoterade bolag i Europa.

Bolaget ser över sina lånefordringar månadsvis i samband med fastställande av NAV, för att bedöma behovet av reserveringar enligt modellen. Bedömningen görs individuellt för varje låneavtal varefter den totala reserven summeras.

Modellen, som omfattar samtliga finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, bygger på en indelning av tillgångarna i tre kategorier:

Kategori 1

Varje finansiell tillgång hänförs till Kategori 1 då den redovisas första gången, med undantag för de tillgångar för vilka det finns objektiva belägg för att de har en försämrad kreditvärdighet. För tillgångar i Kategori 1 redovisas reserveringar för kreditförluster beräknade som tolv månaders förväntad förlust, vilket baseras på sannolikheten för att motparten fallerar inom tolv månader från balansdagen. Ett lån flyttas från kategori 1 till kategori 2 när lånet har en signifikant ökad risk. Med signifikant risk avses t ex när räntefordringar på lånet är förfallna med mer än 30 dagar.

Kategori 2

Här redovisas tillgångar som överförts från Kategori 1. För tillgångar i Kategori 2 redovisas reserveringar för kreditförluster beräknade som kreditens förväntade förlust över hela löptiden, vilket baseras på sannolikheten för att motparten fallerar någon gång under tillgångens hela löptid. När ett lån är helt eller delvis förfallet mer än 90 dagar, eller av annan anledning anses vara osannolikt att bli återbetaldt förflyttas det till kategori 3 och då anses lånet vara i default.

Kategori 3

Denna kategori innefattar tillgångar för vilka det finns objektiva belägg för att de har en försämrad kreditvärdighet. För tillgångar i Kategori 3 redovisas reserveringar för kreditförluster beräknade på samma sätt som för tillgångar i Kategori 2.

Ett lån kan förflyttas mellan kategori 1 och kategori 2, även direkt till kategori 3 om bolaget får information om att det är osannolikt att låntagaren kan fullgöra sina kontraktuella förpliktelser i tid.

Beräkning och redovisning av ränteintäkter från de finansiella tillgångarna styrs av vilken Kategori de är hänförliga till. För Kategori 1 och 2 beräknas ränteintäkten utifrån effektivräntan på bokfört värde, utan hänsyn tagen till någon reservering för kreditförlust. För Kategori 3 beräknas ränteintäkten utifrån effektivräntan på upplupet anskaffningsvärde (netto), det vill säga efter avdrag för reservering av kreditförlust.

Reservering för förväntade kreditförluster enligt modellen görs i bolagets redovisning på portföljnivå utifrån en summering av reserveringsbehovet på varje enskilt lån. Indelning i de olika kategorierna och gjorda reserveringar återfinns i not 12.

Nedskrivningar och reservering för kreditförluster redovisas i rörelseresultatet efter övriga intäkter.

Omsättningstillgångar

Övriga fordringar tas upp i balansräkningen till nominellt belopp eller till verkligt värde som de bedöms inflyta till.

Kortfristiga placeringar och derivat värderas till verkligt värde. Positiva värdeförändringar redovisas över resultaträkningen som ränteintäkter och liknande resultatposter och negativa värdeförändringar redovisas som räntekostnader och liknande resultatposter. Priser verifieras av förvaltarens oberoende oberoende värderare. Derivat som används för säkringsändamål avser valutaterminer. Obligationer värderas till noterade marknadspriser. Terminerna värderas utifrån noterade kurser för respektive valuta. Värdering av fondandelar sker till aktuellt NAV. Uppgift om NAV erhålls från den externa fondförvaltaren, vilket rimlighetsbedöms av bolaget. Innehav i utländsk valuta omräknas till kronor månadsvis per balansdagen.

Finansiella skulder

Under både den aktuella och föregående perioden har finansiella skulder klassificerats som värderade till upplupet anskaffningsvärde i efterföljande perioder, med undantag för:

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet. Denna klassificering tillämpas på Valuta-derivat.

Långfristiga skulder

Vinstandelslån redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Värdet på vinstandelslånen är beroende av avkastningen från de tillgångar som förvaltas i fonden med avdrag för förvaltningskostnader. Investerarna i fonden är inte garanterade någon avkastning och insatt kapital kan komma att reduceras om avkastningen är negativ. Om fondens avkastning är positiv sker vinstdelning med ägaren. Enligt fondvillkoren erhåller ägaren en fast avgift om 1,6% per år på förvaltat kapital samt 20% av den avkastning per år som överstiger minimiräntan på insatt kapital. SSVX 90 används som minimiränta vid beräkningen av vinstdelningen. Minimiräntan får aldrig vara lägre än noll procent. Positiv avkastning på vinstandelslånen redovisas som räntekostnader för bolaget och ingår i det upplupna anskaffningsvärdet. Negativ avkastning på vinstandelslånen redovisas som ränteintäkt för bolaget och reducerar på motsvarande sätt det upplupna anskaffningsvärdet. Då merparten av fondens förvaltade tillgångar redovisas till upplupet anskaffningsvärde så klassificeras vinstandelslånen som övriga finansiella skulder.

Förvaltningsarvoden regleras månadsvis med förvaltaren enligt gällande prospekt och avskiljs från investeringsportföljen.

Kortfristiga skulder

Övriga skulder tas upp i balansräkningen till nominellt belopp eller till verkligt värde som de bedöms inflyta till.

Derivat redovisas initialt till verkligt värde per det datum då derivatavtalet ingås och omvärderas i efterföljande perioder löpande till verkligt värde. Samtliga derivat redovisas som tillgångar om det verkliga värdet är positivt och som skulder om det verkliga värdet är negativt.

Not 2 Klassificering av tillgångar och skulder

Tabellen visar hur tillgångar och skulder klassificerats per 2024-12-31

Motsvarande tabell för räkenskapsår 2023 framgår nedan.

Tabellen visar hur tillgångar och skulder klassificerats per 2023-12-31

Not 3 Tillgångar och skulder till verkligt värde

Av tabellen nedan framgår vilka tillgångar och skulder som värderats till verkligt värde över resultaträkningen. Metod för värdering framgår av not 1.

Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde

I tabellen nedan lämnas upplysning om hur verkligt värde har bestämts för de tillgångar och skulder som är värderade till verkligt värde per 2024-12-31.

Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument.

Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbara marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1.

Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbar på marknaden.
Värdering av instrument i nivå 2 och 3 beskriven ovan.

I tabellen nedan lämnas upplysning om hur verkligt värde har bestämts för de tillgångar och skulder som är värderade till verkligt värde per 2023-12-31.

Bolagets bästa bedömning är att det bokförda värdet avseende finansiella tillgångar och skulder som inte redovisas till verkligt värde i all väsentlighet överensstämmer med det verkliga värdet. Bedömningen motiveras med att den genomsnittliga löptiden i portföljen är relativt kort.

Not 4 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Bolagets viktigaste bedömning vid upprättandet av de finansiella rapporterna är värderingen av lånefordringarna. Beskrivning av modell för reservering av befarande kreditförluster framgår av not 1, nedskrivning, samt i not 12.

Not 5 Finansiella risker

Bolagets riskprofil beror på olika typer av risker som i olika omfattning och vid olika tidpunkter kan påverka den totala risken. Dessa innefattar bland annat kreditrisk, likviditetsrisk, ränterisk, valutarisk, motpartsrisk, operativ risk:

Kreditrisk: Bolaget avser att i första hand bedriva säkerställd utlåning till mindre och medelstora företag i vilka den potentiella värdeökningen kan vara förknippad med risk i form av att avkastning kan bli sämre än förväntat eller rentav utebli om företaget som tar upp krediten inte lyckas återbetala de krediter det fått. Detta innebär att det finns risk att förlora hela eller delar av det investerade kapitalet och att någon vinstandelsränta inte kan betalas ut.

Krediter har typiskt en löptid på 1 till 48 månader med möjlighet till förlängning efter ny kreditprövning av låntagaren. Bolaget jobbar med riskspridning i sin portföljhantering avseende storlek på lån, ställda säkerheter, bransch, geografisk spridning och kreditrisk i låneobjekten etc. Bolagets säkerheter varierar beroende på vilken typ av säkerhet som kan erhållas från motparten. Säkerheterna kan utgöras av garanti från ägare, moderbolagsgarantier, aktiepanter, pantbrev i fastigheter, likvida medel mm. Bolaget har en löpande uppföljning av låneobjektens utveckling och ett formellt möte i månaden där alla engagemang gås igenom. Uppföljningen är både genom kontakt med ledande befattningshavare hos kredittagarna samt analys av löpande redovisning såsom hel- och halvårsbokslut.

Vidare kan Bolaget investera kapitalet i marknadsnoterade obligationer, fondandelar, derivat eller inlåning till kreditinstitut.

Likviditetsrisk: Likviditetsrisk kan uppkomma i bolaget om låneengagemang ej återbetalas i tid eller om avyttring av kortfristiga placeringar inte kan genomföras på grund av ofördelaktiga priser eller en illikvid marknad. Bolaget har enligt prospektvillkoren ingen skyldighet att återlösa utställda vinstandelslån, vilket reducerar likviditetsrisken för bolaget.

Vinstandelslånen är fritt överlåtbara och marknadsgarant finns. Det kan dock vara svårt att sälja vinstandelslånen. I händelse av diverse kredithändelser i bolaget som påverkar bolagets värde på ett betydande sätt, kan likviditeten och marknadspriset som erbjuds via notering på NGM Main Regulated påverkas på ett negativt sätt, vilket i sin tur kan innebära svårighet att avyttra vinstandelslånen.

Ränterisk: Merparten av bolagets tillgångar är lånefordringar som innehas med avsikt att hålla till förfall. Någon omvärdering av fordringarna med hänsyn till ränteförändringar görs inte då lånen redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

Valutarisker: Bolagets redovisningsvaluta är svenska kronor. I de fall placeringar är gjorda i andra valutor sker omräkning till kronor till balansdagens kurs. Derivat har historiskt används för att begränsa valutarisken men tillämpas inte längre p g a kravet på likvida säkerheter från banken. Valutarisken är därmed högre än tidigare.

Motpartsrisk: Motpartsrisk uppkommer också i ingångna derivatkontrakt och återköpsavtal. En bedömning av motpartens kreditrisk görs innan engagemang ingås i derivatplaceringar. Då fonden inte längre använder derivat så har motpartsrisken i detta avseende minskat.

Operativ risk: Bolaget kan investera i innehav med olika egenskaper, vilket kan medföra risk främst kopplad till bolagets operativa verksamhet till exempel affärsflödet, kassa- och likvidhantering, värdering, IT-system, rutiner med mera.

För att få en fullständig beskrivning av verksamheten och dess risker hänvisar vi till upprättat prospekt på https://finserve.se/scandinavian-credit-fund-i/ under ”Dokument”.

Av tabellen nedan framgår den avtalade betalningstiden som återstår från balansdagen för bolagets finansiella tillgångar och skulder och det kassaflöde som förväntas uppkomma baserat på respektive tillgångs underliggande villkor. Återbetalning av lån och obligationer medför ingen skyldighet för fonden att återbetala vinstandelslånen varför återbetalning av dessa i tabellen redovisats som överstigande 5 år. Vinstandelslånen har ingen löpande räntebetalning då avkastningen erläggs i form av nya andelar.

Odiskonterade kassaflöden 2024

Odiskonterade kassaflöden 2023

Ränta enligt effektivräntemetoden från finansiella anläggningstillgångar.

Arvoden enligt ovan avser ersättning till ÖhrlingsPricewaterhouseCoopers AB.

Not 10 Antal anställda och personalkostnader

Bolaget har inte haft några anställda under räkenskapsåret eller föregående räkenskapsår. Ersättning har utgått till styrelsen med 270 (267) kkr inklusive arbetsgivaravgifter.

I förvaltaren Finserve Nordic uppgår de totala personalkostnaderna inklusive pensioner och sociala avgifter till 19 910 (26 412) kkr varav löner 12 905 (17 582) kkr. AIF-förvaltarens ersättningspolicy finns på förvaltarens hemsida.

Not 12 Finansiella anläggningstillgångar (forts.)

Aktier och andelar

Direktlån till företag

Investeringsportföljen omfattade vid utgången av räkenskapsåret 22 (38) engagemang. Investerings-portföljen kommer endast att utökas med eventuella tilläggsinvesteringar på befintliga engagemang.

Reserveringen för förväntade kreditförluster baseras på bolagets exponering vid fallissemang (EAD) i förhållande till det justerade värdet av säkerheterna vilket ger förväntad förlust vid fallissemang (LGD). I EAD inkluderas lånebeloppet, obetald ränta samt kostnader för lösgörandet av säkerheten.

LGD är utgör i bolagets modell alltid minst 12 procent av lånebeloppet. Det medför att avsättning till reserven för förväntade kreditförluster görs även fast bolaget anser att det justerade säkerhetsvärdet överstiger exponeringen. Reserveringsbehovet beräknas som LGD multiplicerat med sannolikheten för fallissemang. Sannolikheten baseras på antaganden som överensstämmer med UCs riskklasser. Bolaget hade vid utgången av åren 2024 och 2023 följande antaganden som grund för reserveringen enligt antagen modell.

Den totala reserven uppgick vid utgången av räkenskapsåret till 32,83% (24,96%) av den totala lånestocken inklusive upplupna räntor.

Om sannolikheten för fallissemang ökar till 15% för kategori 1 och till 40% i kategori 2 samtidigt som LGD i respektive kategori ökar med 30% jämfört med normalt antagande skulle reserven för befarade kreditförluster öka med 25 286 kkr till 494 111 kkr jämfört med redovisad reserv på 468 825. En påverkan på bruttoavkastningen i fonden med drygt 1,5%.

Motsvarande för räkenskapsår 2023 framgår nedan.

Av den första följande tabeller nedan framgår indelningen i de olika kategorier som beskrivits i not 1 samt förflyttningen av lånefordringar under året mellan de olika kategorierna. I den andra tabellen framgår reserveringen som gjorts i respektive kategori och hur reserveringen förändrats under året. Båda tabellerna i förhållande till bokförda värden vid utgången av räkenskapsåret.

Reservering per kategori 2024 framgår nedan.

Motsvarande tabeller ovan för räkenskapsår 2023 framgår nedan.

Reservering per kategori 2023 framgår nedan.

Not 15 Långfristiga skulder

Vinstandelslån

Vinstandelslånens vinstandelsvärde är beroende av bolagets förvaltningsresultat. Direktlånen har ingen garanterad avkastning eller någon garanterad rätt till återbetalning. Avkastningen är villkorad av realiserat resultat och ska regleras månadsvis om förutsättningarna för utbetalning är uppfyllda enligt lånevillkoren, se även information under avsnittet redovisningsprinciper. Vinstandelslånen är noterade på Nordic AIF Sweden-segmentet under Main Regulated vid Nordic Growth Market NGM AB (NGM) i Stockholm.

Avkastning vinstandelslån

Resultatet avseende vinstandelslånen om -725,0 (-459,6) Mkr reducerar det nominella värdet då fonden har haft en negativ utveckling under 2024 och 2023. Tidigare räkenskapsår har avkastningen utbetalas i januari året efter räkenskapsåret i form av nya vinstandelslån.